Krönika: Publik och kommunikation
Viktor Petrovski är välkänd inom Basketsverige och har i många år arbetat med produktioner inom TV, radio och podcast. Senast i somras, som producent, med de Olympiska Spelen, i Paris. Han har även lång erfarenhet som speaker och projektledare av matcharrangemang, både med landskamper och för en rad olika SBL-lag.
Och till sist det viktigaste av allt - Viktor hörs ju varje vecka i SBL Podden! 🫡
/Mattias Wackenhag, ligachef SBL Herr
Jag minns min första basketmatch som om det var igår. Jag var tio år och min farbror, som själv spelade basket på en lägre seniornivå, tog mig med till match i basketens Elitserie.
Hemmalaget KFUM Uppsala skulle möta de regerande mästarna Alvik Basket. Den arena som idag går under namnet Fyrishov var i det närmaste fullsatt till sista plats den där kvällen. Atmosfären, inramningen och engagemanget från publiken med de rödvita halsdukarna var något som skakade om mig. Alvik krossade Uppsala och vann med över 30 poäng och de flesta supportrarna lämnade matchen besvikna. Det som ändå gjorde störst intryck på mig var den unga killen som satt bredvid oss och grät otröstligt av besvikelse för att hans lag precis förlorat. Där och då blev jag förälskad i basket och sedan dess har basket varit en viktig del av mitt liv.
Genom åren har mitt intresse växt för hur man arbetar med publika evenemang. Vad får exempelvis människor att vilja bege sig till en idrottsarena oavsett väder eller vind? Varför väljer man att gå på en fotbollsmatch och inte på en basketmatch? Kan man påverka det om man är arrangör? För att kunna förstå mekanismerna bättre har jag läst otaliga böcker om hur man fyller en arena och vad som gör att folk bryr sig om ett specifikt lag. Tack vare mitt professionella arbete har jag på nära håll fått insyn hur både svenska och internationella organisationer arbetar med det som kanske är elitidrottens viktigaste ingrediens. Publiken.
Ovärderlig betydelse
För ett elitsatsande lag är publikens betydelse ovärderlig för i princip allt. Hur mycket publik SBL-lagen har påverkar inte bara sponsoravtal, TV-avtal och mediebevakning. I slutändan påverkar det även resultat. Många svenska föreningar, främst i andra idrotter, gör ett fantastiskt arbete. Det imponerar med en nästan hundraprocentig beläggningsprocent för lag som Malmö FF, Färjestad och Hammarby.
De lagen har lärt sig hur man lockar publik. Det kan ibland vara orättvist att jämföra SBL-lagen med exempelvis allsvenska fotbollsklubbar, men det finns mängder av positiva exempel även inom vår idrott och även lagen i Allsvenskan och i SHL har haft liknande utmaningar.
I grunden handlar allt om resurser. Ju mer resurser man har till sitt förfogande desto större chans är det att man lyckas locka till sig fler åskådare. Men resurser ska inte misstas för pengar. Min övertygelse är att det som ger SBL-lagen, störst möjlighet att växa och locka fler människor till hallarna är främst en fråga om hur många som bryr sig om klubben och dess verksamhet och allt börjar med den egna verksamheten. Hur många det är som arbetar som funktionärer eller regelbundet hjälper till med hemmamatcherna är minst lika viktigt som en stor summa sponsorpengar.
Ju fler funktionärer desto större chans att arrangemanget uppfattas proffsigt och att trivselfaktorn växer för åskådaren.
Kommunikation
En annan viktig ingrediens är kommunikation. Vad man förmedlar till omvärlden och hur man kommunicerar är avgörande för hur supportrar, potentiell publik, sponsorer och hur medier ser på en sport eller på en förening. Jag tror att om man arbetar med evenemanget kring matcherna och med kommunikationen kring laget så kommer de ekonomiska resurserna att följa med.
Att kommunicera är dock svårt. Att göra det rätt är ännu svårare. Risken är stor att om man inte tydligt tänker igenom vad man vill förmedla kommer mottagaren att lämnas kvar med fler frågor än de svar man velat ge.
På tal om hur viktig kommunikation kan vara och hur svårt det är i praktiken så har två händelser den senaste veckan exemplifierat detta.
Den första handlar om det pressmeddelande som basketförbundet skickade ut gällande den omtalade matchen mellan Nässjö och Jämtland. Nässjö vann matchen, men Jämtland lämnade in en protestansökan eftersom man nekats att ta timeout i slutskedet av matchen, trots att det visade sig att man hade en timeout kvar. Förbundets tävlingsnämnd biföll Jämtlands protest och meddelade att matchen ska spelas om. I det pressmeddelande som skickades ut efter beslutet skrev Tävlingsnämnden att det var sekretariatet, i Nässjö sporthall, som missat att Jämtland hade en timeout kvar.
Nu visade det sig att Nässjös sekretariat inte alls hade missat. Tvärtom. Sekretariatet hade påpekat både för kommissarien och domartrion att Jämtland visst hade en timeout kvar. Den som således gjorde fel var kommissarien som vägrade lyssna till sekretariatets och till Jämtlands synpunkter. Pressmeddelandet pekade alltså ut hela sekretariatet. Efter påpekande från Nässjö togs pressmeddelandet diskret bort och ersattes med en ny version där man la till att det var kommissarien som var ansvarig. Gott så. Bra att det korrigerades, men man gjorde det utan att kommentera att man skrivit fel i den tidigare texten.
Eftersom det första pressmeddelandet redan varit ute ett tag var alltså skadan redan skedd. Om man skriver ett fel eller gör ett misstag är det dumt att låtsas som det inte hänt. Det klokaste i det här läget hade varit att nämna att man tidigare felaktigt pekat ut sekretariatet som delaktiga i beslutet och att det som stod i texten inte var korrekt. Det ökar trovärdigheten mycket mer än om man hoppas att ingen sett den felaktiga formuleringen.
För lite spridning
Den andra händelsen är mindre uppmärksammad men är på många sätt en positiv nyhet som fick för lite spridning.
För en dryg vecka sedan skrev Södertälje BBK, i ett kortfattat pressmeddelande, att deras amerikanske pointguard, Tyler Peterson, lämnar Södertälje för spel i London Lions. Nyheten publicerades diskret på klubbens hemsida och fick ingen större spridning. Hanteringen är inte ovanlig i SBL. Det tillhör inte vanligheterna att lägga tid på att kommunicera när en spelare lämnar laget.
Men det här var inte vilken truppförändring som helst. London Lions, som i fjol spelade semifinal i EuroCup, värvade Peterson. Tack vare bra förhandling fick SBBK alltså en respekterad övergångssumma för en spelare som man vanligtvis aldrig skulle få kompensation för. När hände det senast i SBL? I en tid då lokalpressen sällan skriver om basket hade den här nyheten förmodligen även fått spaltutrymme i Länstidningen.
Istället blev Petersons ”försvinnande” en besvikelse för de som upptäckte det dagen efter, på plats i Täljehallen, när laget skulle möta Köping. Det var onödigt då jag vet att både coach, Adnan Chuk och sportchefen, Ludde Degernäs var övertygade att laget, utan Tyler Peterson skulle hantera det på bästa möjliga sätt. Något man ju också gjorde genom att besegra Köping och ge mästarna Norrköping två bra matcher.
Märkligt nog kan ibland händelser som man själv tolkar som mindre bra ha ett betydligt starkare värde än de positiva nyheter som man hellre vill kommunicera ut. Dåliga nyheter kan få bättre spridning och därför kan det vara bättre för varumärket än en allmänt positiv nyhet. Öppenhet och tydlighet även när något är negativt gör det lättare för supportrar, sponsorer och medier att uppfatta dig som förening på ett mer trovärdigt sätt.
/Viktor Petrovski
De synpunkter och åsikter som förs fram i den här texten är helt och hållet skribentens egna. Dessa ska inte uppfattas som officiella ställningstaganden från SBL Herr.
