Krönika: Statistik - basketens bästa vän
En coach har glädjen av statistik både för att kunna analysera händelser i en match och för att kunna scouta motståndares styrkor och svagheter. På många sätt har basketen med sin statistik varit en pionjär och förebild för andra sporter. Ta exempelvis fotbollen där man nu börjat använda sig av assist, något som inte existerade för 20 år sedan.
Basketens statistik har också en annan och lika viktig funktion. Alla nördiga statistikkolumner som plus/minus, skottprocent, defensiv lagprocent och så vidare, har även möjliggjort för kunniga journalister att lyfta fram intressanta vinklar och nyheter som är relaterade till den statistik som gjorts tillgänglig.
Det finns många aktuella exempel på hur statistik, inom just basketen, kan bli till en stor nyhetshändelse. Just nu pågår debatten om vem i NBA som ska bli MVP när grundserien är över. Denver Nuggets, center, Nikola Jokic’ betydelse har lyfts fram med hjälp av hans statistik. Den visar hans unika förmåga att göra sitt lag bättre utan att han behöver göra 50 poäng, något som istället är hans största rival till titeln, Shai Gilgous Alexanders, bästa vapen.
Statistikens betydelse
När Basketligan startade 1992 var ligachefen, Lasse Nordmalm, noggrann med att lyfta fram statistikens betydelse. Inte bara som ett verktyg för klubbarna utan minst lika mycket för att sprida basketen till massmedier och tidningarnas sportsidor.
Det Nordmalm insåg var att även basketokunniga journalister förstår värdet av topplistor. Om en spelare, från det lokala ligalaget som en journalist bevakar, finns med på en topplista resulterade det ofta i en unik artikel om den spelarens prestation. Varje fredag, inför en omgång, skickade Basketligan ut listor till redaktionerna som använde informationen till aktuella nyhetsartiklar.
Under några framgångsrika år på 90-talet lyckades Basketligan, med hjälp av en rad system, bland annat Computer Coach och SportNow, sprida viktig statistisk information till pressen. Det blev också ett sätt att utbilda reportrar och öka deras förståelse för basketsporten. Systemen var oftast inte särskilt kostsamma då ligan samarbetade med finska och norska partners.
Under de här åren arbetade jag själv med Solna Vikings. Vi använde hela tiden statistik för att få fram vad vi ansåg var positivt med lagets insatser. Bland annat arbetade vi mycket med publiksiffrorna. Efter varje hemmamatch jämfördes publiksnittet mot övriga lags snitt och även med Vikings eget publiksnitt från tidigare säsonger.
Den information vi spred kunde vara allt från mängden treor som Solna sköt i förhållande till motståndarna, att lagets offensiva returtagning var bäst i ligan eller någon individuell spelares prestation som vi aldrig hade hittat, om vi inte letat fram det i den statistik som fanns tillgänglig.
Ett annat exempel var när Vikings amerikanska forward, Decarlo Deveaux, gjorde 50 poäng i en match mot Södertälje, 1997. Det var i sig en enorm bedrift men vi placerade den även i ett historiskt perspektiv när vi nämnde att han med sina 50 poäng nu anslöt sig till ett unikt sällskap ihop med Eric Elliott, Andrew Steinfeld, Marc Lenoir, Joey Johnson och Doremus Bennerman som också gjort 50 poäng i en ligamatch.
När Vikings inte presterade i tabellen kunde vi ändå lyfta fram något som var bra, med hjälp av de datasystem och den information som då fanns tillgänglig.
Hände något märkligt
Men under en period i mitten av 00-talet hände något märkligt. Plötslig prioriterades inte värdet av statistiken på samma sätt. Ansvariga glömde bort vad som varit ett framgångsrecept och mycket av SBL:s historiska statistik slarvades bort på grund av olika onödiga orsaker. Exempelvis för att man inte behållit servrar eller sparat dess innehåll innan man bytt till nya system. Viktiga listor med statistik tappades bort. Historielösheten och okunskapen kan tyckas frapperande och det är precis vad den var.
Under en tid försvann i princip all historisk statistik från basketens högsta serie. Många säsonger och topplistor hade helt enkelt gått till spillo helt i onödan. Inga medier kunde nu bygga artiklar baserade på basketens unika statistik. Det blev plötsligt svårare att hålla koll på spännande händelser, eller att sprida nyhetsvinklar till journalister.
Det skulle dröja flera år innan något positivt åter hände. Tack vare införandet av FIBA:s eget statistikverktyg, som sedan blev Genius Sports, började SBL åter få koll på sin statistik. Med inträdet av Genius Sports var letandet efter information åter lätt och snabbt.
Under en del av den här tiden var jag engagerad i Uppsala och det var en fröjd att botanisera i olika spelares karriärer och deras individuella statistik, med hjälp av Genius Sports. Exempelvis kunde Bosse Erikssons rekord i antal satta treor ”upptäckas” innan han var på väg att gå om Eric Elliott i den statistiken. Genius Sports hjälpte till att ta reda på vad en spelares bästa säsong varit och vilken som varit hans bästa match i karriären. Samma sak gällde för lagstatistiken. Lagets statistik gick att analysera på ett sätt som gjorde det enkelt att förklara information på ett begripligt sätt. Framför allt gick det fort att leta fram den informationen.
I Uppsala kunde vi därför belysa att Alexander Lindqvists höga straffkastprocent, inte bara under pågående säsong utan även genom hela hans karriär, gjorde honom historisk. Vi kunde jämföra honom med spelare som avslutat karriären och som också skjutit över 90 procent på straffkasten och därmed sätta honom i en historisk kontext. En annan text och nyhet vi presenterade var Axel Nordströms plus/minus-statistik som var enastående i konkurrens med mer namnkunniga motståndare.
Oavsett vilken statistik som analyserades var ambitionen hela tiden att leta fram en ny story, för att antingen tipsa medier om intressanta nyheter som de kunde publicera, eller skriva egna artiklar utifrån den statistik vi letat fram. Precis på samma sätt som vi gjort på 90-talet.
Borttappad information
Parallellt med detta fick eldsjälen Bosse Wagenius i uppdrag att jaga rätt på all borttappad information. Genom ett gediget arbete och en närmast arkeologisk insats lyckades Wagenius gräva fram all statistik som slarvats bort och sakta åtgärda glappet. Wagenius slutade inte vid de bortslarvade åren, utan har sedan dess fortsatt sitt fantastiska arbete med målsättningen att gräva sig tillbaka ända till 50-talets första elitmatcher i Sverige, för att göra svensk baskethistorias statistik komplett.
I en tidigare krönika skrev jag att det idag är betydligt svårare för SBL:s lag att få mediers uppmärksamhet och få lokal press att bevaka basket. Redaktionernas personalbrist och andra prioriteringar gör att tidningarna idag sällan eller aldrig lägger resurser på att följa basketen. Därför är klubbarnas egna artiklar, de som publiceras på hemsidan eller på sociala medier, ännu viktigare. Genom statistiken kan i princip alla lag få fram minst en bra nyhet varje vecka.
Men för några år sen blev allt åter komplicerat. Svenska Basketbollförbundet bytte från Genius Sports till ett helt nytt system. Norskägda Profixio är det system som nu används på alla nivåer inom basket i Sverige. Både på barn och ungdomsnivå och i landets alla förbundsserier.
I samma veva byttes även gamla plattformar ut. De här förändringarna ledde till att möjligheten att hitta historisk statistik ännu en gång blev svår eller rent utav omöjlig. Man kan säga att man inte riktigt tänkte till innan man gjorde bytet.
Det fanns säkert mycket som inte var bra med Genius Sports lösning men känslan, som utomstående, är att bytet till Profixio inte var optimalt och att Profixio absolut inte är ett statistikverktyg som är anpassat för elitverksamheten.
De utmaningar som svensk basket har haft med att bygga upp sin historia igen, efter några turbulenta år, i början av 00-talet, då ingen statistik sparades, är åter ett faktum.
Bo Wagenius får i värsta fall inte bara återställa 50- och 60-talets statistik, utan även hjälpa till med att även hitta de senaste säsongerna?! Men kanske finns det ändå hopp.
Under skrivandet av denna krönika får jag veta att Victor Sundqvist, som är tillförordnad kommunikationsansvarig på basketförbundet, just nu arbetar med ett verktyg för att åter få fram vettig statistik från de senaste åren.
På Svensk Basket:s hemsida, under fliken ”Matcher & resultat”, finns modulen ”Aktuell och historisk match och spelarstatistik”. En modul som inte fanns för sex månader sen. Än så länge är det ett embryo till en plats där statistik från tidigare år ska börja dyka upp.
Enligt Sundqvist finns det fortfarande många utmaningar att koordinera och harmonisera statistiken, men även om det just nu är ”två steg fram och ett steg bakåt” så är förhoppningsvis detta en början på något mer varaktigt.
Det är mycket som är positivt i svensk basket just nu, men för att SBL ska få det mediala utrymme som man anser att man förtjänar måste man först ta hand om sin statistik och inte slarva bort den igen.
/Viktor Petrovski
De synpunkter och åsikter som förs fram i den här texten är helt och hållet skribentens egna. Dessa ska inte uppfattas som officiella ställningstaganden från SBL Herr.
