Gästkrönika: Så slutar grundserien (del 1)

Vi har nu lite mindre än en tredjedel kvar av grundserien. Här kommer ett förslag på hur det kan sluta samt lite om vad varje lag, enligt mig, har för positiva och negativa sidor. Att SBL är jämnare än på många år gör det svårtippat, men väldigt attraktivt inför slutspelet då det är omöjligt att ha en riktig favorit till guldet. Låt oss börja med de ”sämre” lagen, så tar vi topplagen i del 2 (kommer imorgon torsdag).

11. UMEÅ

SBL:s mest entusiastiska lag men nu är nog bensinen slut. I och med skadan på Glenn Morison, när det nu dessutom visar sig att han inte kan medverka mer, så räcker det inte till i slutskedet. Laget/klubben skall ändå ha ett hederspris för det arbete som gjorts med liten ekonomi och enkel spelartrupp.

– Blir överambitiösa ibland och stressar i väg offensivt, leder även SBL i antal turnover. Orutinerade i sina beslut vilket inte är konstigt med en ung oerfaren trupp.

+ Torbjörn Gehrkes jobb med den tunna spelartruppen. SBL:s roligaste lag att titta på, enkom för det mod samt frejdighet de tagit sig an uppgiften. CJ Dunstons säsong som varit lysande samt utvecklingen på Adam Rask, Isak Andersson och Isac Åhnstrand.

10. HÖGSBO

En besvikelse i mina ögon. Rutinerad trupp som kanske borde presterat bättre. Har inte heller tagit fram någon ung spelare vilket inte känns bra inför framtiden. Klubbledningen borde kanske agerat tidigare med importförstärkning samt sett till att Alva Stark haft med sig en assisterande coach på bortamatcherna.

– Klappkassa i försvar och kanske SBL:s sämsta? Inga stora spelare i offensiven kombinerat med ett svagt trepoängsskytte är ingen vinnarformel. Värre kanske det ointresse som ibland synts bland spelarna.

+ Modet att ge Alva Stark arbetet som coach även om de kunde ha stöttat henne bättre. Kämpat på bra med arrangemang samt saker runt sporten och kanske ändå har en grogrund framöver för något bra.

9. SLOGA

Först och främst en eloge till en klubb som vågar ta steget upp till skillnad från de andra trötta Superettan-lagen som bara gnäller. Inledde sin sejour med statiskt enkelt spel offensivt samt taffligt försvar med SBL:s längsta trupp. Har vuxit in i kostymen och spelar mycket bättre och rörligare basket numer.

– Få yngre spelare som får chansen undantaget talangen Milos Bajic som kom sent under säsongen. Finns dessutom en del att önska gällande organisation samt matcharrangemang som ibland känns så där…..

+ Ett av få lag som inte gått på ”trepoängsknarkandet” utan spelar lite ”old school” vilket sticker ut och känns vågat att stå för samt att de därmed går sin egen väg. Gillar även att spelare som Jonathan Ninkingira fått chansen, och tagit den, efter att ha fått harva i Superettan. Finns fler spelare att hitta där för de flesta ligalagen.

8. KÖPING

SBL:s största svänggäng! Obegripligt upp och ned i sina prestationer och omöjligt att göra en vettig analys av. Till deras försvar skall sägas att de i princip fått starta om med ett helt nytt lag. Bytt flest importer av alla men har kanske hittat något med de två nya som ger dem den sista slutspelsplatsen

– Spelar huvudlöst och har ett av ligans sämsta skottval offensivt. Men med Sekou Sylla, som bara kör ivrigt påhejad av Dragos Diculescu så kanske det är förväntat? Svag utdelning i offensiven och är ett av SBL:s sämsta lag i den statistiken. 

+ Romello White är en bra spelare som kräver uppmärksamhet, men eftersom han sällan får bollen så kommer han bort ibland. Märkligt eftersom de är SBL:s sämsta trepoängslag. Gillar även att de ger unga svenskar chansen och Romeo Myrthil och Adam Tafra har framtida kvaliteter. Och så har de den absolut bästa spelarinformationen till oss kommentatorer genom Roger Kelly!

7. UPPSALA

Kanske skulle kunna vara sexa också men deras spel är ibland som uttrycket ”sju svåra år” därav placeringen. Svensksatsningen är kul men bara för det så måste vi ju ändå kunna ställa några krav på jämna prestationer. Enda laget i SBL som ibland byter ”hockeyfemmor” och kanske att det kan påverka deras rytm i matcher?

– Ett av två lag som ofta gnäller på domarna samtidigt som de gillar att floppa. När de dessutom börjar dribbla i parti och minut så blir det helt fel fokus i matcherna. Har ingen närvaro i form av en center och är sämst i ligan att göra poäng i färgen. Skyttebetonat lag som därmed inte har någon stabilitet i anfallet.

+ Svensksatsningen givetvis och det har varit kul att se Hugo Tidares framfart och det är synd att han skadat sig. Niklas Larsson skall även han ha bra betyg. Är som ett vin och blir bara bättre och bättre för varje år. Attityden till underläge är även det bra då de inte bryr sig om vad det står. De bara kör! Har även en coach i Sergi Brugué som sällan skyller ifrån sig över den egna prestationen.

6. NÄSSJÖ

Kan egentligen byta plats med Uppsala då det är två likvärdiga lagbedömningsmässigt. Tragglar på i sin K-märkta hemmahall och det är en skam att kommunen inte får i gång den renovering som lovats. Basketmässigt ett lag som spelar ett mixat spel med både hot ute och inifrån. Kul att de envetet satsar vidare med en liten och enkel ekonomi.

– Som de flesta andra lagen i den här gruppen väldigt ojämna med en förkärlek för att vara sämre på bortaplan även om de faktiskt vunnit några bortamatcher. Lite väl mycket av anfallet går genom Stevie Strong och Mirko Djeric viket gör det lättscoutat. Ett av två lag som har den sämsta defensiva ratingen och det är ofta de går bort sig defensivt.

+ Mio Hjalmarsson och Anton Johansson har fått stort förtroende och imponerat på mig. Visar återigen att många kan bara de får chansen. Tycker även att Oliver Malekzadegan som ung coach skall ha beröm. Verkar ha respekt från sina importer vilket inte alltid är fallet i SBL. Och den där gamla hallen är väl egentligen lite charmig också?

/Jonte Karlsson

De synpunkter och åsikter som förs fram i den här texten är helt och hållet skribentens egna. Dessa ska inte uppfattas som officiella ställningstaganden från SBL Herr.

📲 Här hittar du alla tidigare publicerade krönikor!