Jag hade tänkt skriva en positiv krönika men efter att jag återigen fått lyssna på klagan från några av profilerna i vår sport så väntar jag med den. Väljer i stället att ta upp ett ämne som nästan varit tabu men som för tillfället växer sig större i den europeiska basketen.
Jag har ju redan beklagat mig över den dominerande typen av offensiv som existerar i det flesta ligor och då även i SBL. Har undrat om det beror på att coacherna idag blivit slöa och bara följer trender eller kan det vara så att det är amerikanerna och deras sätt att spela som gör att det ser ut som det gör?
Det något tillspetsade tankesätt som jag nu skall presentera kommer ifrån när jag tittade på Bobbi Klintmans Bologna mot Hapoel Tel Aviv i Euroleague. Hur Bobbis lag spelar anfall har jag redan redogjort för, men i den här matchen la jag märke till några andra absurda detaljer. För det första så kan jag inte förstå vad ett Tel Aviv-lag till (Maccabi finns ju redan) samt ett lag från Dubai gör i Euroleague? Än mindre begriper jag att ligans Final Four skall spelas i Abu Dhabi. Givetvis är det pengarna som styr, men det gör samtidigt att den europeiska basketen med dess klassiska talangskolor devalveras.
Noterade även i all hast följande siffror och undrar om ni tycker det är hälsosamt för sportens europeiska utveckling? I Hapoel Tel Aviv spelade nio amerikaner, en brasse, en serb och en tjeck. De coachades även av en grek. Ingen israel med någonstans. I Bobbis Virtus Bologna spelade fem amerikaner, en kanadensare, två fransmän, en svensk och en spelare från Mali. Faktisk även tre italienare varav en har dubbla pass. Samt att de coachas av en spanjor. Det förekommer inte heller en enda dubaier i laget Dubai kanske skall tilläggas. Är inte det helt sjukt i en liga som kallar sig Europas förebild för basket?
I hela Euroleague finns det cirka 115 amerikaner men totalt 132 spelare med NBA meriter vilket betyder att även många européer kommer till ligan men inte alltid till lag ifrån sitt ursprungsland. Det finns egentligen bara två lag i form av litauiska Zalgiris och serbiska Crevena Zvezda som har inhemska spelare i sina trupper. I sanningens namn spelar de inte speciellt mycket med något undantag.
Samtidigt finns det i NBA cirka 70 européer vilket motsvarar 15% av alla spelare i den ligan. Siffran för Euroleague och deltagande amerikaner är 40%. I SBL, om vi räknar importer och inte bara amerikaner, så är siffran 23 %. Notera att vi ändå har ett importstopp efter fyra utländska spelare. Hade vi inte det så skulle det kanske vara ännu fler?
Amerikansk koloni
Men vart vill jag komma med det här upplägget? Jo vi håller på att bli en amerikansk koloni i basket och samtidigt försvinner de lokala spelarna från marknaden i Europa då de ofta får sin basketutbildning i USA på college. Vad gör det med utvecklingen av spelare på den här kontinenten och speciellt då i det lilla Sverige som jag lite skämtsamt kallar ”ankdammen”. Är inte svenska spelare det som kan få vår elitbasket att både utvecklas samt skapa ett större intresse för vår sport.
För mig är det alldeles uppenbart denna säsong (och de senare) att våra importer håller en lägre klass än tidigare och generellt sett tycker jag att de svenska spelarna är mer intressanta. Speciellt nu när spelare som Jeffery Taylor, David Höök, Jonatan Arvidsson, "Challe" Barton med flera kommit tillbaka till SBL. Samtidigt noterar jag att det dräller av unga spelare som gör väldigt bra ifrån sig. Michael Odinks i Norrköping, Noel Karlsson-Rask och Lukas Novakovic i Södertälje samt många fler i de andra lagen. Det är också så då jag ser matcher i SBL (och jag ser många) att publiken älskar sina unga svenskar mer än vad de gör med många taffliga importer. Jublet när 16-årige Valdemar Säwström i Jämtland gjorde 15 poäng i en match visade inga gränser och det var fler entusiastiska än när importerna gör något bra.
Så kanske att vi skall diskutera en minskning av antalet importer? Vilka är nackdelarna egentligen? Och kom inte dragandes med att kvaliteten på SBL blir sämre för importerna rosar inte direkt marknaden numer. Speciellt inte heller eftersom vi skickar hem 15–20 procent av dem under säsongen då de inte håller måttet. Argumentet att vi inte kan tävla internationellt med jämbördiga lag är inte heller aktuellt då inga lag spelar där längre. Och om nu någon skulle göra det, låt det laget då ha fler importer. För deras deltagande gagnar ju i så fall vår sport här hemma och för det kan de väl få någon bonus.
Mer anpassad ekonomi
Fördelarna kan däremot kanske vara flera i form av mer anpassad ekonomi, möjligheter att fler svenskar provar vingarna i den högsta ligan här hemma, då de får en chans i stället för att ge sig i väg till halvtaskiga skolor i USA, alternativt spela i lägre europeiska divisioner. Jag tror att mer intresse skapas lokalt av åskådarna för de som kommer från den egna klubben/närområdet. Frigörande av lönepengar och arbetskostnader kring importerna kan även ge unga svenskar möjligheten att träna lite mer med mera.
Men det är klart att behöva tvingas till att jobba med att få fram talanger samt att utveckla dem kräver ju arbete. Och att arbeta är kanske inte så kul när det är lättare att beställa amerikaner på postorder.
Varför inte pröva något nytt då dessutom våra åskådarsiffror står still och stampar. Ganska märkligt med publiksiffrorna förresten nu när vi har allt det där som vi tidigare klagat över. Ett bra landslag som drar fulla hus med stort medieintresse, en NBA-spelare som både är bra och gör massa PR för svensk basket i Pelle Larsson. Samma gäller väl även för Bobbi Klintman i Euroleague. Alla matcher TV-sänds, studioprogram med massor av SBL-innehåll, texter och paneler i en av de stora kvällstidningarna, större intresse av ungdomar för basket än någonsin tidigare. Listan kan göras lång av positiva saker, men frågan handlar mer om ifall rätt arbete görs ute i klubbarna.
När jag arbetade i näringslivet pratade vi ofta om uttrycket ”think outside the box”. Kanske dags för oss i basketen att anamma den tesen, och varför inte börja med att gå åt ett eget håll i importfrågan. Någon måste ju börja även om vi nu råkar befinna oss i den mindre delen av baskethierarkin i Europa.
/Jonte Karlsson
De synpunkter och åsikter som förs fram i den här texten är helt och hållet skribentens egna. Dessa ska inte uppfattas som officiella ställningstaganden från SBL Herr.