Gästkrönika: Reflektioner från EM
Publicerad:

2025 års EM är över efter att Tyskland blivit mästare igen, för första gången sedan 1993, i en mycket sevärd final mot Turkiet. En match som måste sägas tillhöra en av de bättre genom tiderna och säkert kan sättas upp på kontot för framtida marknadsföring. En fröjd att beskåda och faktiskt en av de få gånger som jag led lite med förlorarna.
Sverige har gjort en storstilad insats men om det har många ”experter” tyckt och hyllat så jag nöjer mig med att ge applåder till lagets insats och lämnar det därhän. Det som i stället gläder mig i den internationella basketvärlden är att mindre omeriterade länder tar för sig mer och mer. Det är oerhört kul att se Finland slå ut stormakten Serbien samtidigt som länder som Sverige, Portugal, Polen, Georgien och många andra flyttar fram sina positioner. Positivt för intresset och engagemanget i de länder där basketen kanske fört en mindre roll i sportsammanhang.
Just Finlands framgångar gör mig glad då jag var med aktivt (dock inte i Finland) under den tiden landet med Henrik Dettman i spetsen gjorde en analys, samt bestämde sig för hur de skulle spela och träna. De följde sin idé slaviskt med ett triangel-anfall med små spelare som skjuter treor och Henrik Dettman förklarade för mig varför;
– I Norden har vi svårt att hitta stora spelare som de gör i Balkanländerna och södra Europa. Vi måste därför anpassa oss till vad vi har och spela därefter.
Kritiken lät, som vanligt, inte vänta på sig men med facit i hand så förstår även vi att det går att ha en egen idé samt genomföra den. Det handlar om starkt ledarskap att gå mot strömmen och det hade Dettman.
Vi ser också vad framgången gjort för intresset och numer har ju då även Finland fått de stora bolltalangerna, även längdmässigt, att välja basket. Lauri Markkanen skapar en NBA-hype och ett intresse som stjärna i den ligan och Mikael Jantunen sprider viss glans i Euroleague. Mikka Muurinen är ju även han lång och en stor talang. Att han skall vara världens bästa, som framfördes i den statliga televisionen, låter jag vara osagt men visst är han spännande spelare med vissa attitydproblem.
En ny dimension
Noterar även hur oerhört mer fysiskt spelet blivit och de okunniga människor som påstår att vi inte får röra varandra i vår sport är bara totalt okunniga samt patetiska. Personligen tycker jag att det fysiska ger sporten en ny dimension och speciellt imponeras jag av alla spelare som kan genomföra vad de gör med den kontakten och i det tempot. En bra utveckling som följer alla andra bollsporter.
Däremot så imponeras jag inte av det gnällande mot domare som många spelare har. Speciellt verkar det som om NBA-spelarna har en förkärlek för att klaga. Det är nästan som om de tycker att de skall specialbehandlas bara för att de spelar i den ligan. Att se Luka Doncic grina och tycka synd om sig själv är rent plågsamt och han har fått hela slovenska laget med sig att från första början bara klaga på domslut. Han må vara en bra spelare, men hans attityd gör i alla fall att jag väljer att kritisera honom.
Men som tur är finns det (som alltid) undantag och då tänker jag speciellt på de som jag tyckte var bäst av de namnkunniga spelarna som var med. Giannis Antetokounmpo, Lauri Markkanen och Nikola Jokic får oerhört med stryk och mycket uppvaktning under matchen. Det är sällan de gnäller utan de lirar bara på. För mig var de här tre spelarna även de bästa i mästerskapet och att Markkanen inte kom med i All Star-femman förvånar.
Gnälls på domare
Och det här med domarna… noterar att det nästan alltid gnälls på dem i olika sammanhang och det är sällan som det är nyanserat. När vi får se repriser så konstateras det oftast att de har rätt i de flesta fall. Ändå skall det kommenteras om det odugliga i att de inte blåser för det lag som kritikerna hejar på och hela den diskussionen är så otroligt naiv och leder inte till något. Ibland är domare sämre, på exakt samma sätt som spelare, men att det skulle vara medvetet (som Doncic och hans slovenske coach säger) är bara larvigt. Jag tycker domarna var bra och några riktigt bra. Att sen FIBA och Euroleague fortsatt bråkar så att de sistnämndas domare inte får vara med är trist då de faktiskt är de bästa.
För mig blir det även tråkigt att allmänheten som följde det svenska laget fick uppfattningen att domarna var dåliga och anledningen till att Sverige bara vann en enda match. Det var ju ett mycket bra EM som Sverige gjorde och här hade vi chansen att prata om det och lyfta dem till de höjder som de var värda. Nu blev det ofta en diskussion om domarna med olika konspirationsidér som bara är beklaglig och negativ med fokus på domarna som faktiskt är det mest ointressanta av allt bra vi fick se från EM.
Nu börjar SBL vilket är härligt. Expressen sänder som vanligt och vi kommentatorer förbereder oss. Jag kan lova att vi inte kommer ha fokus på domarna utan försöka kommentera och vara neutrala i våra bedömningar. För oss gäller att hitta de guldkorn i produkten som vi har på vår nivå och det måste väl alltid vara spelare och coacher? Det är jämnare än på många år så vi har en spännande säsong framför oss. Låt oss därför njuta av det bästa som vi har i det här landet även om det inte är på EM-nivå och poängtera att det gäller alla aktörer på banan.
/Jonte Karlsson
De synpunkter och åsikter som förs fram i den här texten är helt och hållet skribentens egna. Dessa ska inte uppfattas som officiella ställningstaganden från SBL Herr.