Gästkrönika: Hur mycket orkar en kropp med?

Det är inte så konstigt att den äldre generationen elitidrottare ibland ställer sig frågan om det var värt det? Men när kroppen skall rätas ut på morgonkvisten så kommer ofta tanken på att det varit bra om någon kunde tänkt på hur våra program såg ut, samt även kunnat berätta hur kroppen måste tas om hand. Sådant existerande inte på 70–90 talet. Vi spelade i princip året runt. Med klubblagen på vintern och landslaget under sommaren. Och ju bättre du var desto mer fick du spela och det förekom i många år att ”köra hårt” innebar tre basketträningar om dagen.

Idag är träningen mycket bättre planerad och basketspelarna slipper springa omkring i färgglada Converse skor i tyg, samtidigt som vikten/kunskapen av att sköta sin kropp och att äta/dricka rätt är så ofantligt mycket större. 

Det är givet att en framgångsrik spelare idag sköter sig med tanke på de astronomiska siffror de allra bästa kan tjäna samtidigt som de mindre framgångsrika, som vill upp på den högsta nivån, måste vara än mer asketiska för att nå dit. Konkurrensen idag är ju så mycket högre och därför har idrottslivet anpassats mer utifrån vad som är hälsosamt för kroppen.

Spelprogrammen

Något som dock inte verkar ha ändrats i förståelse för kroppar av de stora aktörerna FIBA, NBA, Euroleague med flera nationella ligor, är spelprogrammen för basketlagen. En basketspelare på toppnivå idag spelar över 100 matcher på en säsong. (Hos oss i SBL ligger det på cirka hälften). Till detta skall läggas resor kors och tvärs över kontinenterna och i de egna länderna. Något som tar åtskilliga timmar. Tillkommer gör lagträningar, egna fysiskt anpassade program, samt taktiska möten med mera.

Idag, till skillnad från på min tid, är de flesta heltidsanställda och gör inget annat, men ändå? Notera även att de flesta inte tjänar några nämnvärda summor på sitt basketspelande där skillnaderna på de bästa och sämsta lönerna i alla nationer är monumentala. 

Det har ju blivit märkligt med matcher eftersom du inte vet om alla kommer spela. I NBA kan du som åskådare få betala svindyra biljetter utan att ens veta om din stjärnspelare är med då de, av hälsoskäl, behöver vila. Euroleague har utökat antal lag denna säsong och funderar på att utöka ytterligare och i de nationella ligorna vill de som bestämmer spela mer och mer. Det innebär att fler spelare behövs till varje lag, för även i vår världsdel måste ju spelarna vila någon gång. Och det här driver kostnader i form av löner och annan personal som till slut blir ett ekonomiskt problem för de mindre klubbarna.

Anledningen till fler matcher stavas, att de ”som äger lagen” skall tjäna mer pengar, men sanningen är samtidigt att det är få som gör just det. I alla fall i Europa. I NBA är det en annan historia där det handlar om att ägarna skall tjäna mer pengar, vilket de flesta gör.

Ny liga

Nu har FIBA Europe som skall värna om de nationer som är medlemmar hos dem ändå lierat sig med NBA. Vi skall få ett "NBA Europe" som skall trycka in mängder av nya matcher i konkurrens med de nationella ligorna och europeiska cuperna. Huvudanledningen till det här steget är givetvis att FIBA Europe och Euroleague inte kan samarbeta, där framför allt de senare vägrar att lyssna på andra.

Nya NBA Europe är dessutom lätt komiska när de stolt säger att alla lag i Europa (och då menar de ju även alla lag i SBL) kommer att ha en chans att kvala in på sportsliga grunder när de nu siktar på 16 lag till en början. Samtidigt vill de fokusera på lag i städer som London, Manchester (verkligen stora basketstäder!) Lyon, Paris, Madrid, Istanbul, Rom, Milano och Aten med flera. Då noterar ni vakna läsare att i vissa av dessa ställen finns det redan Euroleague-lag och då förstår alla att det här kommer bli rörigt. Än rörigare blir det när ett förslag är att lagen kan ägas till 50% av de amerikanska ägarna till USA-lagen.

Det handlar förstås om att etablera nya möjligheter att tjäna pengar för amerikanerna på vår kontinent. Till detta har Europas förbund sålt sig, men de står ändå kvar och säger att de värnar om sporten hos alla små länder och de är stolta över att den nya ligan skall spelas med samma regler som vi gör i VM och OS, det vill säga med internationella regler. 

Oavsett om du tjänar pengar eller inte så är alla de här matcherna extremt slitsamt för spelarnas kroppar och jag undrar hur många av spelarna som blir ”68-åringar” skall må fysiskt när den dagen kommer? För oavsett om de har bättre utrustning, samt mer hjälp av fysios och andra så är spelet mer slitsamt än tidigare.

Spela mer matcher

Min största farhåga är vad som händer med våra landslag och de matcher som ingår i både EM- och VM-kval? För nu kommer ju ännu fler av de bästa att spela mer matcher, även om NBA Europe säger att schemat är tillrättalagda så att alla kan vara med i FIBA:s tävlingar. Av vilken anledning skall de (som tjänar stora pengar = de bästa) och huserar i de här ligorna välja att spela i landslag? Vi vet redan att vid våra landslagsfönster så är inte de med, utan det är "B-laget" som spelar och till mästerskapen som kommer, kanske en del av ”stjärnorna” ansluter.

Dock inte alla och därmed vattnas landslagsverksamheten ur och då kanske även intresset. Som annars varit på topp under de senaste kvalen med mycket fina publiksiffror i de flesta länder. Och till detta säljer sig FIBA Europe utan en blinkning eller förståelse för att potten av TV-pengar, publik, sponsring och annat inte blir större utan snarare skall fördelas till de som redan har mest. Och vad vill åskådaren se? Givetvis de bästa så det borde kanske finnas en oro för oss som huserar i de mindre ligorna. För kan du se det bästa på TV så kanske du inte väljer att se det lokala live?

Något som vi kanske skulle börja fundera över eller är tanken att vi fortsätter som vanligt?

/Jonte Karlsson

De synpunkter och åsikter som förs fram i den här texten är helt och hållet skribentens egna. Dessa ska inte uppfattas som officiella ställningstaganden från SBL Herr.

📲 Här hittar du alla tidigare publicerade krönikor!