Krönika: Ligan är för puttenuttig – dags att väcka rivaliteten

Innan vi går vidare: Vi tar oss tillbaka till vad som hände i SM-finalseriens femte rond 2012 när Södertäljes eldige coach visade ut sig själv 2 minuter och 34 sekunder (!) in i matchen efter två tekniska.

Om Vedran lämnade hallen som regelboken kräver? Nej, inte den här oborstade rackaren som hade en match att vinna och ett guld att bärga.

På slutsignal rök Vedran och tränarkollegan Paul Burke ihop i en verbal duell ute på planen för publik och media att ta del av inför öppen ridå.

Det var även en finalserie mellan två lag som innehöll en hetlevrad och stundtals okontrollerad Andrew Mitchell som blev hela Södertäljes hatobjekt. Disciplinnämnden fick jobba under en guldstrid som gränsade till att spår ur.

"Lugna ner er lite nu", vädjade Expressens Tomas Pettersson i en rubrik.

Sett till utvecklingen i SBL har det sannerligen gjort just det - lugnat ned sig.

Den här rivaliteten mellan Norrköping Dolphins och Södertälje, två av landets absolut mest framgångsrika föreningar, som var infernalisk på den tiden är idag lika oskyldig som ett syskonbråk om lördagsgodiset.

I takt med namnbytena har Plannja, LF Basket och BC Luleå inte bara förlorat sina muskler och position som laget att slå. Matcherna mot norrbottningarna, oavsett vilka de möter, kommer inte längre med ett extra lager prestige eller konkurrens och sammantaget ger det känslan av lunk i grundserien som ingen av oss vill ha eller gynnas av.

Falsk marknadsföring

Att det spelas derbyn i norr där Luleå, Umeå och Jämtland huserar är falsk marknadsföring. För en match ska kvalificera sig som derby behöver det finnas groll, rivalitet och en laddning som skvallrar om att det är mer än två poäng på spel.

Sloga är lite för färska fortfarande i högsta ligan för att ha hunnit med att bygga upp någon maktkamp att tala om, men 1 751 personer på läktarna i stadskampen mot Uppsala ger hopp att det kan bli en match med en extra krydda.

SBL skulle må bra av om det skavde mer. Det har blivit så snällt att en eller par skitstövlar är på sin plats. Var är värvningskupperna som rör om? Var är de välsmorda munlädren som talar i rubriker? Man kan tycka vad man vill om Stockholm Eagles och Djurgårdens korta visiter i SBL. Det snackades mer än vad det spelades, men det var i alla fall inte vattenkammat eller särskilt polerat. En välkommen uppkäftighet så länge det varade. Ser vi till landets högsta serie i stort så är det väl bussigt. Vi behöver mer friktion.

Vad har vi mer som i alla fall skavt lite? Håll er i.

Hivade korv

En korvincident i Luleå som fick Tim Schüberg att tända till. "Jag hatar det här, de är fucking grisar. Förlåt för mitt språk, men man kastar inte in någonting på spelare. Jag avskyr det där", sa Dolphinskaptenen om när publiken hivade korv mot Dolphins.

Senare gjorde Tim avbön (så klart):

– I stundens hetta kändes det helt rätt, men nu när jag tänker på det i efterhand var det väldigt dumt. De som kollar på matchen är också människor, de gjorde ett misstag och jag också.

Scenen när Ludwig Degernäs, på väg ut från Nässjö Sporthall, välter omkull en reklam-pryl blev inte en snackis i sig. Däremot att funktionären for upp och pekade bestämt på det fruktansvärda tilltaget, varpå Degernäs rättade till reklamskylten och ursäktade sig.

SBL:s charm, en del av den, är att inget smått är för litet. Med det skrivet, här kommer en önskan till coacher och spelare: väck och släpps loss era inre rebeller. Ligan behöver er. Publiken vill ha er. 

/David Iwung

De synpunkter och åsikter som förs fram i den här texten är helt och hållet skribentens egna. Dessa ska inte uppfattas som officiella ställningstaganden från SBL Herr.

📲 Här hittar du alla tidigare publicerade krönikor!