Jason: Är Barra Njie vår nästa superstjärna?

SBL:s krönikör Magnus Jason har intervjuat Barra Njie, som av många anses vara vår nästa superstjärna och för några veckor sedan utsågs till Årets Stjärnskott i SBL.

I min förberedelse till att förstå vem Barra Njie är så sprang jag över en youtube video från PU15, intervjuaren frågar Barra, som precis blivit matchens lirare i semifinalen om hur det gick? ”Vi spelade slarvigt, och gjorde många dumma misstag” Men hur går det i morgon i finalen? ”Vi kommer vinna!”

Vann ni?
– Ja det gjorde vi.

Vad krävs för att du skall lyckas, och vad betyder det att lyckas för dig?
– Det som betyder att lyckas är att komma så högt som möjligt, till den högsta nivån jag kan spela på, om det är NBA, Euroleague så är det mitt mål. Det som krävs för att lyckas är disciplin, skapa en rutin och inte slarva när något går för bra eller för dåligt.

Vi leker med tanken att om fem år spelar du i ett mittenlag i tyska ligan, är det ett misslyckande för dig?
– Viktigt för mig är att få vara frisk och få spela basket. Spelar jag i en sådan liga kommer jag inte se det som ett misslyckande.

Vad är det som driver dig?
– Att se mina föräldrar hur hårt dom jobbar, och jag vill provida för dom! Min pappa spelade basket innan och att se han le och kolla på NBA det får mig verkligen att kämpa för att han ska få se mig spela där.

Har din pappa höga krav på dig?
– Han har inga krav på mig, han säger bara gå och ha kul!

Finns det någon i Basketsverige som har betytt extra mycket för dig?
– Som basketspelare är det Rudy Mbemba som har betytt mycket för mig, han tog mig under sina vingar, jag kunde alltid skriva till honom, jag kunde alltid träna med honom. Kollar man i organisationer så är det IKS basket och Fryshuset som har betytt mycket för mig.

Vad är den stora skillnaden att spela juniorbasket i Sverige och USA?
– Jag skulle nog säga att det spelas lite hårdare i USA, för basket betyder mer för basket! Basket är lite enda vägen ut för att få scholarship, basket är ju störst i USA, spelare kommer från hela världen redan i junioråldern. På min High School var det scoutat från hela världen, det var sex amerikaner, resten var utifrån.

I USA sätter man ju mycket tilltro till agenter och familj. Men i Sverige så finns det ju inte agenter på samma sätt, så vem litar du på?
– Jag har en kille som heter Magnus som är en familjevän, han har känt min pappa i många år, och det är viktigt att ha någon att luta sig mot.

Berätta för alla som inte vet, hur bra är skolan där du gick på High School, St Benedicts Prep? Och hur hamnade du där?
– Dom har varit rankade top 100 bästa skolorna i ett decennium, har haft flera NBA-spelare som spelat där. Jag var där tre år, men två av åren var vi rankade topp 10 i USA. Jag hamnade där efter Baltic Cup med landslaget och sedan kom coachen till Sverige för att prata med mig, efter det valde jag att åka över och spela.

Om jag säger att du är på gränsen att bli en fulländad spelare om du får ett konsekvent skott utifrån, håller du med mig då?
– Det låter ju ändå trovärdigt, och jag vet att det är en sak jag måste träna på. Just nu fokuserar jag på att få mer lyft och att få upp mitt skott, så där ligger fokuset.

Du fick ju verkligen nycklarna till bilen när Aleksa Solevic lämnade för Jämtland. Vad sa coachen när det hände och hur kände du?
– Coachen sa redan från början att min tid kommer att komma och att jag bara behöver vara tålmodig, jag kände match för match att jag blev mer trygg och jag kände mig mer och mer tillfreds ju längre det gick.

Hur viktigt är självförtroende för dig?
– Det är ju min spelstil, många saker jag gör måste man ju våga göra, vissa saker kan ju bli turnovers, att göra sådana saker utan självförtroende blir inte lyckat.

Varför blev det spel i Fryshuset i SBL i år?
– Fryshuset är ju mer som mitt hem och jag kände när jag ändå skulle spendera ett år i Sverige så kände jag att det var helt rätt, nära familjen etcetera.

Satsar du på att bli proffs eller gå på college?
– Det lutar just nu mer åt att jag blir proffs men det är ändå lite 50/50. Mina föräldrar vill att jag skall gå college, jag har erbjudanden från Utah, St Josephs, St Johns, Perdue och några till.

Och om du skulle bli proffs, vad skulle en bra start vara?
– Jag har inte tänkt på vad en bra start skulle vara. Men kanske där en coach skall investera i mig, där jag får jobba igenom misstag och inte bara tar ut mig vid nästa fel.

Svenska landslaget i framtiden, vad är dina känslor kring det?
– Jag vill självklart spela i landslaget om jag får chansen, jag har spelat U15 och jag skulle spelat U18, men fick ställa in på grund av sjukdom, men skulle jag få frågan i framtiden så skulle jag spela.

Vilken typ av basket är du bäst på?
– Jag känner att jag kan spela flera typer av basket, upp och ner eller en segare pace men kunna spela mycket P&R, så jag tror att en styrka jag har är att jag kan adaptera mig till vad coachen vill att jag ska spela.

De senaste åren har det kommit fram många unga talanger. Men vad är det som särskiljer dom som lyckas och dom som inte gör det? Genom åren har jag sett många duktiga basketspelare komma och gå, vissa har fantastiska karriärer, medan vissa snabbt blir bortglömda. Det är också många spelare som hamnat i Europa men i fel situation, som fått komma ”hem” till Sverige, men sedan fått en ny chans att ta sig ut. Nästan alla spelare jag pratat med genom åren säger samma sak; ”Jag önskar att jag hade kollat upp situationen mer noggrant, laget, coachen framför pengarna och landet."

Jag hoppas det är det Barra Njie gör innan han gör ett av sina viktigaste val hittills i livet.

Vid tangentbordet
/ Magnus Jason

Magnus Jason är 37 år gammal, och började coacha när han var 17. Han gjorde ligadebut som assisterande tränare i Borås Basket när han var 25. Han är aktiv som krönikör, poddare, vattenbärare och allmän baskettyckare. Han brinner för basket och hoppas att sporten en dag ska få det erkännande som den har i stora delar av resten av världen.

***
Synpunkter och åsikter som förs fram i den här krönikan är helt och hållet skribentens egna och ska inte uppfattas som officiella ställningstaganden från SBL:s sida.