Nytt år och nya insatser även i den internationella världen. Den här gången tänkte jag att vi ska fokusera på de större europeiska klubblagsturneringarna samtidigt som vi tittar till de fåtal svenska intressen som finns i de här cuperna.
Som brukligt så startar vi med det bästa och då handlar det givetvis om Euroleague. En liga som känns ”seg” den här säsongen. Konceptet att alla möter alla hemma och borta innan lagen ger sig in i kvartsfinalspel känns lite mycket ibland. Personligen gillade jag gruppspelet bättre som fanns för två säsonger sedan. Det blir väl mycket matcher nu samtidigt som många lag känns avhängda från topp åtta platserna tidigt.
Det mesta är sig likt med lagen i toppen och det enda anmärkningsvärda är kanske att det forna storlaget Barcelona även i år har problem med sitt spel och sin identitet. Även de
israeliska mästarna Maccabi har det jobbigt med ojämna prestationer även om de är avsevärt bättre än förra årets katastrof säsong. Ett lag som överraskat positivt efter många slitsamma år är litauiska Zalgiris Kaunas. Med nya coachen Sarunas Jasikevicius så har de nästan hela säsongen presterat på topp. Det också med en budget som ligger långt efter de riktigt stora klubbarna samtidigt som det offensiva spelet står i fokus.
Vårt svenska bidrag i världens näst bästa liga är Jeffery Taylor i storlaget Real Madrid. De finns alltid med i toppen samtidigt som vi noterar att Jeffrey gör sin tredje säsong i det spanska storlaget. Det är imponerande och visar att han är en viktig pjäs för klubben och coachen Pablo Laso. Han spelar 21 minuter i snitt (sex mer än förra året) samtidigt som Jeffery i år gör mer poäng framåt. Han har även hittat sin roll i defensiven där han ofta får uppdraget att spela försvar på motståndarnas bästa guards vilket han gjort med bravur. Real Madrid förväntas vara ett av åtta topplag som avslutar seriespelet i början av april då även kvartsfinalerna spelas. De fyra vinnarna i dessa går till Final Four som denna gång spelas i Belgrad den 18-20 maj.
I den näst bästa europeiska ligan, som är Euroleagues andra liga, har denna säsong döpts till 7days Europe Cup. En turnering som redan kommit fram till Topp 16-nivå. Även här är det en väldigt hög standard på lagen och för att läsaren skall förstå nivån på det hela så kan vi nämna att de namnkunniga lagen Partizan från Serbien, kroatiska Cedevita Zagreb och spanska Bilbao inte ens kvalat in till de sexton lag som nu spelar gruppspel i fyra grupper.
Ur ett svenskt perspektiv så följer vi gärna Marcus Eriksson i Herbalife Gran Canaria som nu spelar i en av fyra grupper om fyra lag där de två första går till kvartsfinaler 6-14 mars. Sedan blir det semifinaler, även det i mars innan finalerna spelas i bäst av tre matcher mellan den 10-16 april. Att Gran Canaria skall nå hela vägen dit är det inte många som tror. Laget har gjort väldigt bra ifrån sig under det vanliga gruppspelet och glädjande för oss svenskar är att Marcus tillhört de allra bästa spelarna om inte den allra bästa. Han snittar hela 16,7 poäng på spelade 25 minuter med den enormt imponerande procenten av 57 på sina trepoängsskott. Han kommer verkligen till sin rätt i det spel som Gran Canaria använder offensivt samtidigt som han är omgiven av kompetenta spelare som ger honom bollen när han ska ha den. En nog så viktig detalj för en skytt som Marcus.
En annan spelare med svenskt intresse finns i amerikanen John Roberson i franska ASVEL som tidigare spelat i Södertälje. Han går som tåget i allt han företar sig och har utvecklats än mer de senaste åren. Dessutom gjorde han hela 42 poäng när han spelade mot just Gran Canaria och det är den fjärde bästa noteringen individuellt någonsin i Europe Cup.
2015 försökte FIBA ta tillbaka kontrollen över den framgångsrika Euroleague genom att erbjuda en ny tävling, innehållande 16 lag, som skulle spela i en serie där alla möter alla. Åtta lag skulle ha garanterade platser och de resterande platserna skulle det kvalas till. Toppklubbarna i Europa avstod medverkan och fortsatte på egen väg i det koncept som de själva startat och funnit framgångsrikt. FIBA startade då Champions League som en egen fristående turnering och med förhoppningen om att kunna utmana Euroleague. I den här turneringen finns prispengar att dela ut från arrangörens sida där vinnaren kommer att få 900 000 euro. Det delas även ut prispengar när lagen kvalificerat sig till kvartsfinalerna och framåt samt att det finns en garantisumma på 50 000 euro för de lag som kvalar in till gruppspelet.
Ett lovvärt försök från FIBA:s sida men tyvärr har inte den succé man hoppades på inträffat ännu. Lagen i Champions League är rent sportsligt ganska långt efter de båda andra ligorna som sköts av den andre aktören samtidigt som intresset från publik, fans och TV varit lägre än vad förhoppningarna var. Det hindrar inte att det finns bra lag i den här turneringen som för tillfället fortfarande befinner sig i sitt gruppspel. Uppbyggnaden och slutspelet påminner mycket om 7days Europe Cup och här har man planerat in sitt Final Four den 4-6 maj.
I Champions League har vi en svensk i form av Ludde Håkansson som spelar för det spanska laget Movistar Estudiantes. Han har en backup-roll i laget bakom den 35-årige Omar Cook med ett förflutet i Euroleague där speltiden är 14 min/match samt att Ludde snittar 4 poäng. Tyvärr verkar hans utveckling gått lite i stå beroende på skador även om han stundtals glimtar till. Estudiantes spelar i en mycket jämn grupp och ligger för närvarande på den fjärdeplats som ger avancemang till slutspelet. Vi har även Jämtlands succéamerikan Mike Bruesewitz från förra säsongen med här i lettiska Ventspils. Han har en gedigen insats bakom sig även om han inte är i närheten av att dominera som han gjorde i den svenska ligan. BC Luleå försökte kvala in hit men de och deras banemän belgiska Antwerpen åkte ut innan gruppspelet.
I den fjärde och lägst rankade turneringen, FIBA Europe Cup, har vi ytterligare en svensk som visar framfötterna. Chris Czerapowicz har haft en väldigt fin säsong bakom sig och kan vara vitryska Tsmoki-Minsk bästa spelare. Spelar och gör mest poäng för sitt lag där Minsk är i fasen av medverkan i en av fyra grupper där det handlar om att ta en av de två första platserna för att ta sig till kvartsfinalerna. Annars är upplägget exakt samma som hos konkurrenten 7days Europe Cup. I den här turneringen finns även de två lag som representerar Norden i form av danska Bakken Bears samt finska Kataja. Det var till FIBA Europe Cup som både Södertälje och Borås försökte kvala in men misslyckades.
/ Jonte Karlsson