Udominate:s Frida Aili(v) och Pamela Blomberg(h) jublar efter vinsten mot Northland.

Inte så välspelat, men en spännande seriefinal

Udominate vann damligans seriefinal med 70-65 och vinner därmed grundserien och får den eftertraktade hemmaplansfördelen i slutspelet även om de skulle gå på pumpen i den sista omgången. Men matchen som sådan lämnade en del övrigt att önska.

Seriefinalen blev inte så välspelad som man hade hoppats på. Spännande och tufft, javisst, men inte någon match som det kommer att talas om i årtionden. Udominate lyckades, trots flera viktiga spelare frånvarande, vinna. Och de gjorde det välförtjänt och samtidigt överraskande. Umeålaget tog de chanser som gavs, satte de viktiga skotten och visade med önskvärd tydlighet att de har fler matcher av den här typen i kroppen under säsongen.

En faktor som drog ned skönhetsvärdet var det frekventa vevandet med armarna i så många situationer. I det avseendet var båda lagen lika stora syndare. Man fick intrycket av de båda till Luleå kallade FIBA-domarna gav upp sin tänkta nivå på ett tidigt stadium för att inte riskera att blåsa sönder matchen.

Northlands spel var på det stora hela en besvikelse, vilket Tillman också konstaterade direkt efter matchen. Att de ändå var på vippen att vinna säger en hel del. Efter att inte ha spelat en tuff match på länge såg de inte ut att komma ut till kampen med rätt spänningsnivå. De såg mer ut som asplöv och när de senare i matchen kom i bättre balans var det för sent. Northlandspelarna drällde med bollen och och orsakade totalt 21 turnovers, vilket förstås är över den tillåtna gränsen. Offensivt tycktes de vara rejält ur gängorna. Anfallsspelet flöt inte alls, blev förutsägbart och de fick i väldigt låg grad utrymme för sitt up-tempo spel.

Ganska säkra på att de skulle kunna hantera Udominates stora spelare, tycktes Luleålagets defensiva fokus ha lagts på att ta bort Udominates skytte utifrån. Och i en mening lyckades det. En spelare som Pamela Blomberg kom t ex helt till korta och gjorde för henne ytterst beskedliga fyra poäng. Men i ett annat avseende var det en strategi som inte höll, för det var Udominates centrar som dominerade och avgjorde matchen. Lina Pikciute (det är så det skall stavas) var bäst på plan och Klaudia Lukacovicova var den som sänte Northland med några kritiska skott i tuffa lägen på slutet. Hon agerade som en riktig matchvinnare. Utan rädsla och utan att tveka.

En överraskning i matchen var Udominates tuffa försvar, förmodligen i lika hög grad för hemmaspelarna. Northland fick jobba oerhört för att ens komma till vettiga lägen. Det är ju verkligen inget de är vana vid från grundserielunken i ligan. Udominates coachstab, som numera tycks bestå av fyra personer, verkade ha gjort sitt jobb och lyckades försvarsmässigt ta bort det som Northland letade efter i anfallet. Det var en faktor som i högsta grad bidrog till segern.

En annan överraskning var att Udominate praktiserade en hel del pick and roll, något som de varit sparsamma med under säsongen. Ännu får de inte ut så mycket av den typen av spel, men säkerligen kommer det att vässa till det framöver. Udominates absoluta styrka offensivt ligger i när bollen går till low post, där de stora spelarna, som ju är av god Europaklass, ofta gör bra saker med bollen.

Sammantaget var det en match, där Northland inte gjorde någon av sina större matcher. Det gjorde inte Udominate heller, men de gjorde det som behövdes och tog tillfällena som gavs. Udominate spelade smart i försvaret och så hade de Pikciute och Lukacovicova. Och inte minst visade de den kyla som behövs i den här typen av matcher och vårdade bollen avsevärt bättre än motståndarna. De gav bara bort den totalt åtta gånger.

Northlands mäktiga svit av hemmasegrar är därmed bruten, vilket förstås ger Udominate ett mentalt grepp när lagen senare i slutspelet kommer att mötas igen. Umeålaget har nu vunnit båda mötena lagen emellan den här säsongen och dambasketens maktcentrum tycks ha flyttats 40 mil söderut. Om det är tillfälligt återstår att se.

Dela inlägget