Fotograf: Bildbyrån (montage)

Jason: SBL:s svåraste position – backup pointguard

Att pointguarden har den svåraste och mest utsatta uppgiften på basketplanen har det skrivits spaltmeter om flera gånger, men är det verkligen den startande pointguarden som har den svåraste rollen, eller är det backup pointguarden?

I min efterforskning på svar har jag pratat med två av SBL:s mest talangfulla pointguards som under säsongen hade en backup roll – Adam Johansson i Jämtland Basket och Daniel Hansson i BC Luleå.

Håller ni med mig om att backup pointguardrollen är den svåraste?
Adam: – Ja, du har rätt. Det är den svåraste positionen. Om du är pointguard så vill du helst starta och ha förtroendet från början, men att sitta på bänken men inte veta hur om man får komma in och lira eller hur länge man får spela det är en tuff situation. Att komma in och bestämma över tempot och inte bara över mina egna spelare utan även för motståndarna i anfall och försvar är inte lätt.

Daniel: Jag tror kanske det är svårare att starta. Backup är svårt, men jag skulle nog säga att starta är svårare, det blir ju mer ansvar, ta rätt beslut, inte göra några misstag, som backup guard kan man ju komma in lite lugnare om startingguarden gjort några misstag.

Är det svåraste att leda sitt eget lag eller motståndarna?
Adam: – Man måste ha respekten från sina medspelare, och den kan vara lite svår att få om man kommer in och inte levererar, man måste ha en helhet. Tempo, med/motspelare vad gör vi, vem ska ha bollen? Hur vill dom ha bollen, i vilket läge ska dom ha bollen.

Daniel: – Det är en svår fråga, jag har ju spelat lite shootingguard i år också, så jag har inte behövt bära hela ryggsäcken som pointguard, men att få med alla i laget är ändå det mest utmanande.

Är respekt något man får med ålder eller med sitt basketspelande?
Adam: – Det varierar, men spelar man inte bra så är det svårt att få respekt på planen. Du kan ju inte vara oseriös utanför planen heller, man måste ha en balans. Jag har alltid varit en pass-first-guard, men om du vill ta dig någonstans, så måste man visa att man kan scora också, igen det är en balans.

Daniel: – Man får det med sitt basketspelande, visst man kan få lite respekt med åldern, men mest med basketspelandet.

Berätta lite om hur du själv upplever att spela backup pointguard.
Adam: – När jag väl fick chansen i början så tyckte jag att jag tog den. Men sen hade vi några guards ut och in, Challe (Charles Barton), Trey Bussey, men sen när Aleksa Solevic kom så var det tillbaka till backup rollen, man får försöka göra det bästa man kan, man kan inte göra så mycket mer. Det är en lång process att få nycklarna.

Daniel: – Jag tycker det är nice att komma in från bänken ibland, om laget behöver något lyft eller kanske inte kommit in defensivt, eller bättre bollrörelse i anfall så är det viktigt att få alla inblandade. Jag hör ju vad coacherna säger att vi behöver man jag brukar också försöka analysera vad som behövs innan jag hoppar in.

Hur håller man sig konstant motiverad?
Adam: – Det är ibland svårt att hålla sig fokuserad och motiverad, men jag älskar att spela basket och jag hade aldrig någonsin bytt det mot ett 7-4 jobb.

Daniel: – Det kan ju vara lite upp och ner, men man får bara fortsätta bevisa på träningarna och man kommer ju utvecklas om man gör det man skall göra.

Under förra säsongen var det rekordmånga svenska pointguards som fick leda sina lag, tidigare år har det ju varit en position som dominerats av amerikaner, hur ser du på den utvecklingen?
Adam: – Jag tycker att den är bra, jag tror att Sverige som basketland ska utvecklas så måste fler pointguards få nycklarna, visst Ludde (Håkanson) ser bra ut, men vi måste ge svenska spelare mer minuter på viktiga positioner, då kollar jag på helheten och inte på mig själv.

Daniel: – Det är kul när svenska guards får komma in och lira, jag tror det har varit en grej att det ska vara en amerikansk guard som skall styra och ställa, men det finns många bra svenska guards som kan spela. Jag tror svensk basket kan ha lidit lite av det att inte så många svenska pointguards har fått nycklarna men man kan ju inte bara få en stjärnroll utan att kunna spela.

Vart ser du sig själv i framtiden?
Adam: – Att leva på att spela basket, om det är i Europa eller kvar i Sverige men ändå att man kan leva på det och tjäna som en normal människa eller lite mer då kommer jag vara nöjd.

Daniel: – Man vill ju ha en stor roll i ett bra lag dör man kan prestera på hög nivå hela tiden, men det krävs ju mycket arbete och man måste ju få rutinen också.

Hur jobbar du med det mentala, att kanske få spela 30 minuter eller inte alls?
Adam: – Det är den svåra delen, mentaliteten är 85% som avgör hur bra du kommer att bli, men det är inte så mycket jag tänker på eller speciella saker jag gör utan jag försöker bara göra rätt saker och göra mitt bästa. Vi har ingen mental tränare i Jämtland, men det kanske är något vi skulle ha.

Daniel: – Ja du, när man väl får dom där tunga minuterna då måste man ju verkligen prestera. Om man börjar få mindre minuter då är det ju något som coachen tycker att du gör som inte är lika bra, man måste fortsätta som man gjorde när det gick bra. Vi har ingen mental tränare i BC Luleå.

Du är ju fortfarande ung, har du satt upp någon långsiktig plan?
Adam: – Nej, det är väl som jag sa att jag helst vill komma ut i Europa, det är ett långsiktigt mål.

Daniel: – Nej, inte riktigt en långsiktig plan, men min plan är ju att kunna spela basket så länge min kropp orkar och vill. Jag vill gärna spela länge till och det känns som att jag har många år kvar i mig.

Hur viktigt är det att kunna kombinera spel i någon lägre serie som du själv gjort i Basketettan?
Adam: – Det är väldigt viktigt tror jag, just för att hålla uppe motivationen så att du inte bara tränar två gånger per dag, men inte får visa vad du kan eller spela överhuvudtaget, unga spelare måste spela matcher.

Om du själv fick välja, hade du varit backup pointguard i Barcelona eller startade pointguard i Fuenlabrada som slåss om att få vara kvar i spanska högsta ligan?
Adam: – Fuenlabrada, varför? Det är inget kul att vara backup.

Daniel: – Fuenlabrada, varför? Jag hade sett det som en större utmaning för mig själv, att försöka hålla laget och mig själv kvar och se om man kan leda laget på det sättet.

Några röster om Adam och Daniel

“Adam är en driven spelare med högt basket IQ som brinner för sin sport. Som de flesta unga pointguards måste han jobba för att bli mer konsekvent. Sådant tar tid och kraft men jag är säker att han lär uppnå sina mål.” /Adnan Chuck, tränare Jämtland Basket.

“Daniel är en motor i vårt spel. Han klarar av att komma in och hjälpa vårt anfall med det vi behöver i stunden. Antingen om det är fart och bollrörelse eller om det är set plays och quarterback smartness. Samtidigt har han en skarpskytts mentalitet. Kylig och med högt självförtroende i sitt trepoängsskott. En kvalitet som gör att han kan glida mellan position pointguard och shootingguard utan problem. Defensivt vet vi vad vi får varje dag, träning som match. Hårt jobb, intensivt och fysiskt försvarsspel med få misstag. En spelare som ofta får mindre kärlek för sina insatser än vad de förtjänar.” /Peter Öqvist, tränare BC Luleå.

“Adam är en talangfull kille, lite av en oslipad diamant. Han har egenskaper som man inte riktigt kan träna som bara kommer naturligt som instinkt. – en pace om man vill kalla de så som är svårt att läsa för försvarare och ett skott som han visa tidigt in i förra säsongen. Han är väldigt vocal och vill vara en ledare på planen, vilket är också unikt så ung som han faktiskt är som förvånade mig under träningarna i år, shit när ja va så gamma. Ville jag inte ta så mycket plats så för mig visar Adam att han faktiskt vill något/någonstans vinna/utomlands helt enkelt vara bäst. Jag hoppas att få vara “in the gym” med honom i sommar och ta hans spel till nästa nivå fysiskt och mentalt, bara grinda.” /Pierre Hampton, lagkamrat, Jämtland Basket.

“Daniel Hansson är fantastisk. Ruskigt bra skott och försvar. Också en väldigt ödmjuk och proffsig kille som verkligen är seriös med sin basket. Danne kommer växa varje år nu och folk kommer behöva se upp med honom ordentligt i framtiden.” /Axel Nordström, lagkamrat, BC Luleå.

Två unga killar med drömmar och mål som inte ligger så långt ifrån varandra. Vad ska krävas för att SBL ger nycklarna till våra unga svenska pointguards i större utsträckning än vad som gjorts historiskt? Eller är det så att många av dessa killar kommer att få fortsätta spela SBL:s svåraste position? Var gärna med i debatten på sociala medier!

Följ gärna @basketfamiljen och @sblherr på Instagram och var med i basketdebatten!

 

Vid tangentbordet
/ Magnus Jason – @basketfamiljen på Instagram

Magnus Jason är 37 år gammal, och började coacha när han var 17. Han gjorde ligadebut som assisterande tränare i Borås Basket när han var 25. Han är aktiv som krönikör, poddare, vattenbärare och allmän baskettyckare. Han brinner för basket och hoppas att sporten en dag ska få det erkännande som den har i stora delar av resten av världen.

***
Synpunkter och åsikter som förs fram i den här krönikan är helt och hållet skribentens egna och ska inte uppfattas som officiella ställningstaganden från SBL:s sida.

Dela inlägget